Alla inlägg den 7 augusti 2013

"och efter en stund så letar sig en tår nerför min kind"

Kommentera (1)
Av Christer Johansson - 7 augusti 2013 21:54

Efter 5 dagars inspelningar satt jag där i framsätet i bilen och var ruskigt trött, Christian körde och Martina satt där bak.

Ingen sa något, ingen orkade prata vi var helt slutkörda.

Jag tar upp min mobiltelefon och ser att jag fått ett mail, jag öppnar det och efter en stund så letar sig en tår nerför min kind. Jag bryter tystnaden och läser högt för mina vänner i bilen, fler tårar kommer.

så fruktansvärt och samtidigt så underbart att du orkar,kämpar,slåss och att VI vår humor kan hjälpa dig, är det absolut finaste jag hört och läst i hela mitt liv, miljoner och åter miljoner styrkekramar till dig!
Du kommer ta dig genom detta, du gör det, jag bara vet det!

Vi tänker på dig Cina kämpa på!!!

 


Mailet jag fick..


"Jag vill säga TACK att ni finns bara.. Så här är det:


För dryga två år sedan fick jag en cancersjukdom. Världen rasade såklart, den elake jäveln tog allt kändes det som- all ork, all glädje, alla skratt(jag som alltid skrattat och är känd för det...) ALLT. Jobbat med stor glädje och stolthet i strokevården hela livet, och plötsligt....ingenting kvar, bara sorg och tårar, och så det värsta av allt min stora motvilja mot att lämna livet som är så himla härligt, med alla som är nära och som jag älskat att skratta med, de som fångade mig när tumörhelvetet fällde, de som höll om och höll i och fanns kvar!

När det var som svartast och ingen visste o kunde säga hur det skulle gå, tog en av mina närmaste vänner dit mina småstadslivfilmer(älskade favvisar innan sjukdomen). Det blev så att de karaktärerna snurrade runt under behandlingar, när jag tränade o när jag grät.. Johanna o Agneta höll mig sällskap om nätterna och städade ut ångesten många gånger!!
Pö om pö och i takt med behandlingar kom orken tillbaka, och en dag satt jag och kollade på nåt klipp när Kenta(av alla) sa nåt som fick mig att bara börja storgråta.. Då bestämde jag mig....Den här jävla sjukdomen ska inte få ta drömmar och livsglädje...den ska inte få vinna över allt härligt jag har, alla som jag älskar så mycket o inte över allt jag vill göra..(tror att cancern blev the evil prusselusk..).
Sen har jag tittat o spytt,tittat o spytt(smickrande va?? jävla fans ni har...).

Men det jag hoppas ni vill ta till era hjärtan-och SNÄLLA du se till att Christian får ta del av det här- är att NI(eller era karaktärer) HAR GETT MIG LIVET TILLBAKA, och jag önskar jag kunde ge er en miljon, eller ta ner månen eller nåt!!Den varma humor ni har mellan er på scen är underbar och säger så mycket!! Det jag kan och tänker göra är att fortsätta leva och skratta - duger det som tack??.... Det första gapskrattet från djupet av mitt hjärta kom när agneta gav sig ut på isen.... min sjuksköterska som vaktade droppet då sa att det var väl typiskt att det var Agneta som skulle bli den som gav skrattet tillbaka. Jag skrattade så jag skrek!!!
Sen måste jag väl erkänna att jag är lite kär i Leif...underbare på nåt vis trygge Leif ändå...

nu är jag så mycket piggare, prognosen är god och alla prover är bättre, jag har börjat arbetsträna(!!) och jag lovar er att ingen var lyckligare än jag i Långbuan- INGEN!!...när jag orkade hela kvällen och Agneta städade björkarna så fint...o älskade stånkTommy, som kommenterade min byst(har ju opererat bort ett bröst) och jag bara kunde skratta. Vännerna och jag konstaterade då att: ja vänner och familj som slog en mur omkring mig betyder allt- MEN FAN NI LIGGER INTE LÅNGT EFTER!!!
Jag följer er på instagram(orkar inte faceboka än), och varje gång jag gillar en bild så hoppas jag det går rakt in i hjärtat på er gosingar, som var med och räddade mitt liv! gud så jag väntar på filmen!
Jag har inget behov av att göra nån stor sak av det här, jag vill bara vara Cina som lever och skrattar.
Kände bara att ni har rätt att veta, nu pratar jag inte om sjukdomen mer, jag pratar om framtiden och skrattar mycket.
TACK att ni finns, att ni gav mig skrattet tillbaka. När jag ser er nästa gång blir det gruppkram!!! Nu ska jag spy en stund...
Massa massa kram jag älskar Er!!!"
 
Den här är till dig från oss, miljoner och åter miljoner styrkekramar!!



Allmänt
Dela · Kommentera (1)  

Presentation


Christer Johansson

Impulsiv och nästan oförskämt spontan försöker jag leva mitt första liv som människa.


Fråga mig

133 besvarade frågor

Omröstning

Vill ni se en ny småstadslivfilm eller vill ni se den nya byn med bara nya figurer som jag lurar på?
 Ny småstadslivfilm.
 Ny film med helt nya figurer.

Kalender

Må Ti On To Fr Lö Sö
     
1
2
3
4
5
6
 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
 18
19
20
 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Gästbok.


Ovido - Quiz & Flashcards