Då är det klubbat och bestämt att genrepet kommer att gå av stapeln på gemytliga Runemo Byagård. Och det är ju på denna byagård vi nött och repeterat in dom senaste två småstadslivshowerna, nu slår vi alltså upp dörrarna och ni har chansen att se genrepet av Förfesten & Blomflugan.

Denna kväll skall vi testköra denna nya unika föreställning, det är ju första gången vi gör något LIVE utan en enda karaktär från Småstadsliv.

Biljetterna till denna afton är släppta och det finns endast 110 platser, först till kvarn!

På Knagga i Alfta finns det biljetter och på www.runemo@hotmail.se

Scenen är en riktig pärla, kanske inte så stor som vår föreställning kanske önskar men det kommer bli intimt och publiken kommer komma riktigt nära inpå, blir en tät och nervkittlande unik föreställning.

Kvällen före världspremiären av Förfesten & Blomflugan på Central Teatern i Gävle alltså.

Då kör vi den på Byagården i Runemo, ja jävlar du!

5 minuter före varje liveföreställning brukar vi bilda ring och tagga igång, blir en liten ring denna gång.

Bara jag och Christian lixom, ara nog fan kommer vi kunna skaka igång den här showen!

Komigen nu gubbar, nu jävlar kör vi ute där!

Förfesten & Blomflugan är barnförbjuden!

(Eller ja vi förbjuder väl inte men rekomenderar ålder bara, allt för att ha ryggen fri)

Hehehe..

Efter hårda och utdragna diskussioner har ledningen tagit beslutet att denna föreställning inte lämpar sig för barn under 15 år, ett barn under 15 år har inget utbyte av detta.

Förfesten och blomflugan kommer ta upp ett mycket känsligt ämne och problem många vuxna svenskar dagligen eller i varje fall nästan varje söndag slåss med.

Blomflugan.

You are dead!

Denna obeskrivliga bakfylleångest vid dess riktiga namn blomflugan är inget för dom små, men en 15 åring kan faktiskt behöva se detta, som ett avskräckande exempel.

Förebygga och försöka hindra dessa karatefyllor och lucköppningen dagen efter, SCARY!

Och vi vill ännu en gång byta genre på denna föreställning, nu titulerar den sig som en skräckkomedi med en litet stänk av en erotiskthriller!

Hörs hej!

Ser ni våra affischer!? Är det inte fantastiskt vad arrangemang som trängs på denna stackars tavla, teatrar, rockband, dansband, kolbulleaftnar, syjuntor, blomflugor, viskvällar, m.m

Alltså i den del av vårt avlånga land där vi bor så är det ju ganska glesbefolkat, underbart vad vi på tavlan ändå tror på våra uppsatta affischer, en stor klapp i ryggen vill jag ge alla affischer och lappar på denna stackars anslagstavla, all lycka till alla era arrangemang, SKÅL!

Och kolla in neonskylten! 

Så fantastiskt snyggt, bra Folkets hem Edsbyn!

Och där kommer vi avsluta vår lilla blomflugeturne 7/12, vi var in och checkade av lokalen åxå och vi gillade vad vi såg, plats för 300 personer med balkong, snyggt!

Stor scen och trevliga loger, supertrevligt med andra ord.

Vi har som sagt varit ute och affischerat i vår hemby Alfta och i grannbyn Edsbyn där föreställningen kommer äga rum. Och Christian passade på att köpa sig ett par jeans på klädaffärn där som i sin tur tackade för köpet och lät oss sätta upp en affisch där, HIGH FIVE!

Vad händer annars!?

Örjan Bengtsfors ska ut på liveuppdrag i helgen tillsammans med städtanterna.

Och innan repet igår så stod en ko mitt i korsningen, lite småbakis tror jag, det såg ut att vara en klassisk walk of shame iaf.

Annars är det ganska lugnt förutom att Christian verkar vara lite spänd inför premiären, han är inte sig lik och det syns inte minst i ansiktet som har tagit mycket stryk under veckans hårda repetioner.

Ara! Det ordnar sig nog, det är nog bara lite stress!!

Hörs hej!

Det var en gång en liten rädd pojke som bodde i en liten by i dom Hälsingska skogarna som hette Alfta, ja den heter faktiskt så fortfarande den lilla byn, fast den lilla pojken har blivit stor men bor fortfarande kvar i den lilla byn.

Och rädd är han fortfarande fast inte lika mycket som när han var liten pojke då.

Men varför var han så rädd och vem var den lilla pojken?

Där ser ni den lilla rädda pojken han där till höger som vilar sitt ena knä på bänken och den där lilla pojken är jag.

Christer Johansson en liten blond osäker och väldigt blyg liten krabat, den här bilden är tagen hemma hos mormor och morfar som även dom syns på bilden med min lilla kusin Eric(Ecko)Wängsäter som kikar över stolsryggen.

Här i Önneberg på den stora gården trivdes jag bäst, jättelik gård med kringliggande bondgård och ängar med kor och hästar, små grusvägar som föjdes av stenmurar och snehagar.

En perfekt värld där fantasin tog en med på hisnande äventyr där jag kastade mig ut med draget svärd mot både eldsprutande drakar och dikeskantens fruktade lupiner.

Mot dikeskantens lupinstyrkor har jag med draget träsvärd utkämpat många slag, usch jag har väldigt många lupiner på mitt samvete.

Men striderna tog slut och likaså kriget så pojken blev stor, det var dags att sätta sig på mopeden och möta det stundande vuxenlivet.

Och det var väl i den här vevan som karaktären Kenta Jonsson föddes, ja jag var nog Kenta i mångt och mycket i min ungdom, tyvärr.

Tuff på ytan men mjuk och skör på insidan, och tjejer var inte att tänka på. Det var jag alldels för tuff för eller för rädd för då.

Och tuff var den lilla rädda pojken på hockeyplanen åxå, nästan lite väl tuff där jag likt dom därborta på andra sidan atlanten kastade både handskar och tacklades hejvilt.

Klart jag gjorde en massa mål åxå men det var väl som tuffing på isen som jag blir ihågkommen antar jag, om det nu är nån som kommer ihåg en div 2 spelare från Alfta, hehe.

Mindre smickrande statistik kanske.

Christer Johansson

Season	Team	League	GmP	mG	Aass	TPpoäng	PIutvM	+/-		Postseas.	GP	G	A	TP	PIM	+/-
1999-00	Alfta GIF	Division 2	27	27	19	46	40		|
2001-02	Alfta GIF	Division 2	26	27	15	42	105		|
2002-03	Alfta GIF	Division 2	31	48	25	73	102		|
2003-04	Alfta GIF	Division 2	33	35	25	60	67		|
2004-05	Alfta GIF	Division 2	13	7	7	14	74		|
2005-06	Alfta GIF	Division 2	25	16	13	29	165		|
2006-07	Alfta GIF	Division 2	11	7	4	11	78		|
2007-08	Bollnäs IS	Division 3	13	13	10	23	116		|
2008-09	Bollnäs IS	Division 2	4	2	0	2	35		|
	Alfta GIF	Division 2	1	0	0	0	0		|
2010-11	Alfta GIF	Division 2	15	5	8	13	65		|

	GP	G	A	TP	PPG	PIM	+/-		GP	G	A	TP	PPG	PIM	+/-
	Regular Season							Postseason
Division 2:	186	174	116	290	1.56	731	-	|
Division 3:	13	13	10	23	1.77	116	-	|

186 matcher och 731 utvisningsminuter!! eh, fast jag gjorde ju lite mål åxå så det sa!!!

Den lilla pojken hade hittat sitt kall och skulle bli hockeyproffs men när tv-pucken kom så hårdnade kraven, jag tackade nej till tv-pucken, ja ni hörde rätt. Man kan tydligen göra så, även hockeygymnasium i Örnsköldsvik styrde jag bort. Och som årskull 1974 så skulle jag ju hamna i fint sällskap däruppe, men jag tänkte inte flytta ifrån byn och alla kompisar, glöm det!

Det skulle jag absolut inte våga, falit!

Jag kom även in på kockskolan i Sandviken, men det brevet gömde jag för morsan och det kommer hon få veta idag eftersom hon följer min blogg, förlåt mamma men jag ville inte flytta från byn och moppen och folkölsfyllorna till tonerna av Perssons Pack.

Pojken var för rädd helt enkelt, han skulle slukas av den stora världen därute och försvinna i massorna.

Men vad hände då med den där lilla rädda pojken!?

Jo detta hände.

När mina skolkamrater flyttade och sökte gymnasieutbildningar så flyttade jag tillbaka till den stora gården i Önneberg till mormor, morfar hade gått bort och jag hjälpte mormor på gården samtidigt som jag började jobba på den lilla sågen i Norrby där jag fick 18kr timmen, skaplig lön?!

På kvällarna skrev jag och skrev, jäklarns vad jag skrev och till sist började jag spela in lite kortfilmer, bland annat en svartvit rulle vid namn Nils Jonssons missgärning som spelades in på gården i Önneberg, där jag för övrigt i den filmen träffade Christian Wallin för första gången. Där jag var husbonde och Christian fick spela dräng och som han gjorde det!

Men inte kunde man leva på 18kr timmen eller på filmen så jag var tvungen att bege mig in till den stora byn Alfta för att ta ett riktigt jobb, jag blev pizzabagare på Kockens Wärdshus under ledning av Roger"Kocken"Persson.

En man som tog mig under sina vingar och lyckades tygla denna vilda och rädda pojke, han lärde mig otroligt mycket som gjorde att jag kunde som vuxen man driva mina egna krogar, 3st minsann och en krog karriär som sträckte sig i nästan 20 år.

9 år i grundskolan funkar ju det med fast vägen har varit både krokig och guppig, guppig? kan man säga så..ja skitsamma vägen fram till idag har varit jävligt händelserik och dramatisk iaf.

Men nått hockeyproffs blev jag inte, jag fick åka rullskridskor i behå och ögonskugga till folkets jubel vid vår senaste filmpremiär inför 1000 personer iaf, det räcker gott åt mig!

Ara, vi får se hur långt min 9 åriga grundskola tar mig!

Det är ju några år kvar än, sågverksarbetare, pizzabagare, dagiskock, manusförfattare, filmregissör, teaterapa och tuff moppekille, framtiden vet mer.

Hörs hej!

Ny föreställning på G alltså och Gävle upp i biljetttoppen som vanligt, inte konstigt alls. Gävle brukar alltid dra fulla hus då vår skruvade Alftahumor kommer på besök, vet inte varför denna stad blivit så småstadslivstokig lixom. Hoppas dom gillar även detta då nu när staden skall besökas av lite blomflugor.

Folkets hus är iaf skådeplatsen eller som det heter så fint nu Central Teatern, trevligt.

Bra att vi lade premiären i denna stad, nu får vi en bra start på turnen med riktigt mycket folk, kul!

Ses snart Gävle, då jäklar blire Förfesten & Blomflugan ska ni veta!

Annars så är det i Söderhamn vi säljer mest biljetter so far, det är också en stad som alltid bjuder upp till dans, uppe på Östra berget brukar vi ha duktigt mycket folk och vi ska väl inte bli så förvånade om Söderhamnarna lyckas fylla teatern när vi kommer, usch hur ni skämmer bort oss.

Ara!

Sundsvall-Härnösand-Ljusdal och nästan på vår hemmaplan Edsbyn ska väl vakna dom med nå tag, det är ju faktiskt ganska lång tid kvar än.

typ 26 dagar till premiären!

Hej!

Just nu har jag lite av ett vanligt bloggfenomen, idetorka!

Vad ska man skriva om lixom, dagarna ser ju exakt likadana ut, man vaknar tittar sig i spegeln och ryggar tillbaka så inihelvete. Sen stoppar man i sig frukost och sen..hm, ja..man..eh?

Sen gör man inte så mycket mer, ja man försöker vara en snäll människa typ. Vi har fått ett liv har på planeten och vi är ganska många som ska samsas på detta klot, lika bra att vi är snälla och ser till att stunden på planeten blir så behaglig och trevlig som möjligt.

Ja det är vad jag försöker göra som människa iaf, vara snäll och ha roligt. 

Just det ja, jag repar varje dag åxå, den nya showen Förfesten & Blomflugan ni vet, två män med bakisångest.

Så ser det ut iaf, äh! jag låter Mannen bakom gardinen få videoblogga istället!

Skrivtorka ja, hörs hej!

Repetionerna rullar nu nästan varje kväll, 2 män och ett manus. Fan det var ju en bra titel på nästa föreställning

"Två män och ett manus"

Men det går bra och berättelsen och börjar ta fart, vi börjar så smått improvisera fram nya saker redan nu, saker som brukar komma under själva liveföreställningarna har redan infunnit sig, mycket lovande! 

Detta är min fjärde liveföreställning som jag skrivit manus till och Christian min gode vän litar blint på min berättarkonst, kram till dig gamle vän!

Men han vet samtidigt att berättelsen skola förändras litegrann då repetionerna tar fart, vi petar och stryker och lägger till under hela repetionstiden fram till premiären, så att den känns bekväm då den skall serveras inför en livepublik.

Jag vill ha en lite flytande föreställning, improvisation och spontanitet skall finnas med annars lever inte själva föreställningen tycker jag, det skall finnas en nerv där varken vi på scen eller ni i publiken ska veta vad som händer, det gör den mer på riktigt och att det händer i detta nu precis framför oss.

Men såklart tänker jag inte ta vilka friåkningar som helst och känns det inte bra går jag in och bryter, det fick jag göra under kvällens rep, ja kolla själva.

27 dagar kvar till premiären!

Den kommande föreställningen Förfesten & Blomflugan är som sagt lite av en självbiografi men bara litegrann, inte själva händelserna kanske men däremot själva känslan och upplevelsen.

Själva blomflugan har vi genomgått många gånger och vet hur skräckinjagande den kan vara, jag har upplevt den både på hemmaplan och over there in America.

Den borta i USA kan jag utan tvekan säga att den var den värsta blomfluga jag haft, den var svettig alltså, hua!

Min värsta Blomfluga i was arrested in the streets of Philly och kallad till rättegång in the local court house of Philadelphia.

SANT!

Det här var väl typ för 5-6 år sedan och jag och en kompis var över till staterna för att kolla på lite NHL hockey och en viss Peter Forsberg, tror ni han spelade?

Nej han var skadad, grr!!

Men resan innehöll en massa skoj ändå, träffade en hockeyspelande golfinstruktör och en sjukskriven brandman från New York och 11 septemberattacken.

2 mycket trevliga gossar som tog med oss på en massa äventyr i deras barndomskvarter, svartkrogar och inte allt för gästvänliga turistområden.

Philadephia är ju USA:s tredje farligaste stad, bara en sån sak.

Deras bil som vi färdades uti fick soppatorsk efter en skaplig highway och vi fyra fick vandra genom slumkvarteren, som tur var så kände dom till gatorna väl där dom lekt som barn så det gick prima.

Där gick vi i Sverigetröjor med Forsberg på ryggen och jag i orange Pippi longstocking peruk och ditmålade fräknar, knepig känsla men ack så spännande.

Allt gick bra och natten innehöll både inbjudan till barfights och pistolviftningar på ett horsebetting place, men golfinstruktören och brandmannen styrde bort alla faror och tog oss under deras vingar, så på morgonkvisten när solen steg upp över Philadelphia så kröp vi till kojs på hotellet efter en galen natt i Philly.

Men det skulle bli tuffare än så!

Vi såg en massa matcher på kvällarna för att sedan prova nattklubbarna på Southstreet på småtimmarna, fantastiskt mysigt nöjeskvarter där vi hade mycket skoj ända tills jag blev gripen!

I have been arrested here, got damn!

Supernöjd att jag lyckats smuggla med mig en drink ut från krogen, och nu skulle jag vandra vidare till nästa place och partaja ännu mer men den lokala polisen ville annat.

Just det ja, nu var vi Amerika och här får man inte promenera ute på gatorna med alkohol utan den bruna påsen, och okey lite väl rund om fötterna var jag kanske åxå.

Så det blev till att följa med konstaplarna till stationen för att mottaga ett papper där det stod att jag skulle infinna mig at the local court house of Philadelphia på måndagmorgon kl 9.

Och det gjorde jag åxå tillsammans med en massa andra gangsters, jag friades utan påföljd. HUA!

Min värsta blomfluga var ett faktum.

Aldrig mer dricka alkohol på gatan i USA utan den bruna påsen, gah!