Dessa lösmuschingar och slitna gamla behåar från secondhand butiken tror jag blev min räddning, för jag har sluppit vara mig själv alla dessa 24 timmar på ett dygn. För det tror jag dom flesta känner ibland att få segla iväg och lämna sin hamn för en stund, slippa vara Crille och sig själv.

Bara få vara nån annan och inte längre behöva förklara eller stå för sina handlingar, bara få ventilera ut alla sina aggressioner och andra uppdämda känslor som ligger därinne och gror i nån påhittad karaktär med typ en lösmusching eller en sliten behå.

Lite terapi detta tror jag, det borde ni fan pröva på.

Så kila iväg på röda korset och inhandla lite klänningar och behå sen är det bara ut och basunera ut alla dina känslor om vardagens och samhällets alla orättvisor, sen skall du se att du mår som en prins.

   Flykten från Crille skulle man kunna kalla det.  

Men ska vi vara lite allvarliga med det här så är det nog så egentligen att jag aldrig riktigt gillat att vara mig själv, ja Crille alltså, kanske är det av den enkla anledningen att jag inte vet vem det är ännu eller lyckats försona mig med honom.

Jag vet att han är en förbannad grubblare, en otålig jävel som vill att allt ska ske nu på studs och absolut inte sen. Han hatar att förlora och är aldrig nöjd med sin insats, han ser hela tiden att det kunnat vara lite bättre och kan aldrig nånsin slå sig för bröstet och tycka, fan Crille nu jävlar borde du vara nöjd!

Han har så enorma krav på sig själv så lyckas han inte infria dom då sjunker han som självaste Titanic.

Klart som fan det är jobbigt att vara med en sån och tvingas kuska runt med den människan i kroppen, då kan det vara skönt att hoppa över i andra skepnader för en stund ska ni veta.

Så lika mycket som jag tycker det är skoj att underhålla med dessa utflippade småstadslivsfigurer så är det en skön avkoppling från att vara mig själv som Crille, för det är en jobbig jävel ska ni veta.

Jara! nu blir det sängen och slå igen ögonen för jag orkar fan inte lyssna på mig själv längre och detta jävla grubblande!

Gonatt från Alfta!

Det behövs alltså en människa som kan hjälpa oss att paketera vår humor så det passar in i en tv-produktion, en erfaren person som är så pass rutinerad att tv kanalen vågar satsa på detta kroggäng från lilla Alfta.

En person som skall få detta amatörgäng att snurra ihop en egen tv serie som kommer sändas och fightas med övriga mer etablerade humorgäng och program, om vi nu skulle nå ända fram till en tv serie så är jag mycket medveten om att den kan bli tokslaktad i media, jag kan redan se rubrikerna framför mig.

"Åh nej! inte ett nytt buskisgäng till"  "pinsamt & bonnigt småstadsliv" 

Fast den skulle ju kunna bli bra mottagen också, men egentligen ointressant vad media säger, för dom som bestämmer är tittarna och tittarsiffrorna, inget annat spelar nån roll.

Och det är nog en jävla tur det :)

Men som sagt, vem skulle kunna vägleda oss fram till en egen tv serie hm?

Här är lite namn som man mer än gärna skulle kunna välkomna in till småstadsfamiljen!

  Måns Herngren har jag alltid gillat, Smash på 80-talet en klassiker.

   Settman & Granberg nån av dessa skulle garanterat funka bra det med.

Ulf Malmros tillsammans med småstadliv skulle bli en bra mix, en guldbagebelönad regissör vore ju mys.

Åter till lördagskvällen och årets berg av chips och en iskall 1,5 lites julmust som väntar framför kvällens DVD val.

Mullholland drive av mästaren himself David Lynch! vi ses...